Svenska

Vad spelar det för roll att ett barn är underbart, om hon ändå är som vi? Vad spelar det för roll att vi är vid liv, om det endast finns död? Lina Rydén Reynols nya diktsamling <i>Jag hjälper dig inte</i> skriver fram en avgrund där ingenting rör vid något annat, där ingenting kan växa. Det är en kroppslig, bildlig och språkligt exakt poesi som hugger hårt i föreställningen att en människas behov ligger till grund för tillvaron. Genom enkla diktrader, intervjuer och rimmade ramsor framträder en genomlyst och våldsam värld, där vi i ändlösa speglingar aldrig blir något annat och mer. Och ändå: det finns liv trots att det bara finns död. Vad gör vi då, med oss själva och varandra.

1976 utgav Carl-Göran Ekerwald på Cavefors förlag Persiska antologin, ett urval av Eric Hermelins översättningar av persisk poesi från den klassiska eran 1000-1500. Boken blev något av en kultbok och har sedan dess utkommit i flera upplagor. Persisk balsam är en helt ny samling Hermelintolkningar. Här finns representerade de mest kända namnen från Persiska antologin - Attar, Omar Khaiyam, Rumi, Sanai och Sadi - men utrymme ges också Djami, Firdausi, Nizami, Baba Tahir och Ibn Said. Eric Hermelin lärde sig persiska under sina fem år som soldat i brittiska Indienarmén från vilken han avskedades med vitsordet: Conduct very bad... Uppförande mycket dåligt. Eric Hermelin levde ett stormigt liv, som alkoholist och slagskämpe. Men från det han var fyrtionio år satt han inlåst på mentalsjukhuset St Lars i Lund och gjorde bot för sina förseelser och försummelser genom att översätta tiotusen sidor persisk poesi. Syftet med översättningarna var, sade han, att väcka oss ur vår håglöshet, tina upp vår frusna tankeförmåga och sätta hjertats vågor i svallning de var som balsam för plågade och ångerfulla hjärtan. Hermelins tolkningar är allt igenom trogna mot originaltexten och utförda i en egenartat »barock« stilart som griper läsaren och som speglar översättarens kärlek och vördnad inför de gamla skaldeverken. Säger man att det funnits mer poetisk skapande kraft och ingifvelse hos denne man än i hela den samtida svenska vitterheten, har man sagt mycket lite. Vilhelm Ekelund om Eric Hermelin

<b>Vad är en sufflös? </b>Nedsänkt i en lucka under scengolvet med fullt fokus på text, musik och aktörer är hon föreställningens livboj.  <br/><br/><i>Liselotte Asplund</i> har arbetat som sufflös i drygt 40 år till en början inom talteatern och sedan på Kungliga Operan i Stockholm. Ofta har hon fått frågan <b>»Vad är det du gör egentligen?«</b> Här skriver hon om sufflösens arbete nu och då, vad som krävs och vad som lockar och hur viktigt detta undanskymda skrå är för den förtrollande scenkonsten.

Andra och utökade utgåvan av Viktor Sundbergs bästsäljare "Bättre bilder / Fotoskolan 1". Nu också med utvecklande övningar!<br/><br/>Vill du på allvar ta kontrollen över ditt fotograferande? Ditt första och viktigaste steg framåt är att stänga av kamerans automatiska funktioner. Istället börjar du förlita dig på din egen kamerateknik. Och det kan du bara göra om du lär känna kamerans grundläggande del

Varför väcker en viss bild en viss känsla? Varför kan en bild kännas kaotisk, och en annan harmonisk? Och kan en fotograf medvetet påverka hur en bild kommer att tolkas? I den här boken tar Viktor Sundberg med dig på en inspirerande fotografisk resa genom ett landskap av ljus, komposition och uttryck.

<b>Latinska citat ur albumen med Asterix och Obelix</b><br/><br/>Latinska ord och uttryck används fortfarande i allt från namn på djur och växter och juridiska och medicinska termer till trollformlerna i Harry Potter. Och som alla vet också i serierna med de tappra gallerna Asterix och Obelix. Otaliga är de läsare vars första möte med klassiska latinska citat har inträffat just under läsningen av ett Asterixalbum.<br/><br/>Asterix manusförfattare René Goscinny tyckte om att peppra sina historier med bevingade ord på latin, där visdomsorden ofta fungerar som humoristiska blinkningar till läsaren. I den här roande och informativa latinboken har vi samlat och förklarat över 70 citat hämtade ur seriealbumen med Asterix och Obelix. Här återfinns också en del korta fakta om de klassiska författarna och talarna bakom citaten, samt om latinets historia och Romarrikets uppgång och fall.

Victor Klemperer är idag antagligen mest känd för sin banbrytande analys av nazismens språkbruk under Tredje riket i boken <i>LTI</i>. I filmdagboken <i>Ljus och skugga </i>framträder han som passionerad och kritisk cineast, men också som tidsvittne till mötet mellan det nya mediet och publiken i övergången mellan stumfilm och ljudfilm. <br/><br/>Nationalsocialisternas maktövertagande sammanföll med ljudfilmens tekniska mognad, vilket öppnade för massuggestion i en helt ny skala. Dag för dag synliggör Klemperer hur propagandan oupphörligen flätas in i underhållningsfilmen och hans filmdagbok formar sig till ett obevekligt försvar för konstens och kulturens betydelse i kulturfientliga tider.<br/><br/>Dagboksanteckningarna i <i>Ljus och skugga</i> skrevs mellan 1929 och 1945 men utgavs först 2020. Översättningen är gjord av Tommy Andersson, som bland annat också översatt Klemperers <i>LTI. Tredje rikets språk</i>. Litteraturforskaren och kritikern Johan Klingborg har skrivit efterordet.<br/><br/>Victor Klemperer (1880--1960) var professor i romanska språk vid tekniska högskolan i Dresden. På svenska finns även hans dagböcker från Hitlertiden, <i>Intill slutet vill jag vittna. Dagböcker 1933--1945 </i>och <i>LTI. Tredje rikets språk. En filologs anteckningsbok</i>.